Regnbåge!

En lååång tisdag har det varit, hela jag går på sparlågor, lite småseg sådär. Jag är skakig, yr och seg. Men verkar som om jag är den enda som är så, av dem jag vet äter LCHF-mat?? Jag är nog en äkta vekling!
Har iallafall ätit suuupergod blomkålspuré, åt upp allt så det inte blev över nått till lunchlåda imorrn:( så får bli äggröra till lunch å ägg till frukost. kul värre.
Äh, jag är tråkig som bara skriver om mat, men ikväll var jag SÅÅÅÅÅÅÅÅ nära att ta en färsk fralla med nått gott pålägg på när tjejerna åt sin kvällsmacka. Men duktiga jag åt ett kokt ägg istället!
Puss o gonatt
Vardag, vardag, vardag

Snart dags för Bolibompa, jag tänker passa på att ta ett varmt bad eftersom jag fryser så jag nästan skakar. Emilia har precis haft ännu ett utbrott, hon orkar knappt med sig själv. Vi är trötta alla tre tror jag. De sitter och knaprar popcorn nu, sötfiorna.
Jag har gjort ägg och baconmuffins, som blev såååå goda. Tillochmed tjejerna åt dem med god aptit. De var alldeles sådär lagom, att jag blev lagomt mätt på en.
Bjuder på vardags-Frida och mina muffins:
Tagg i hjärtat

Det finns bara en lön, men en jäkla massa räkningar, å skor, å kläder och regnkläder osv som ska handlas. Lönen ökar inte bara för att det blir vinter och kallt och man behöver varmare (och dyrare) skor.
Hela samhället är uppbyggt på att vara två.
Se bara vid uppropet i skolan. En börjar lekis, den andra ettan. Uppropet sker samtidigt, i OLIKA klassrum. Båda flickorna vill ha en förälder med sig. Va faan gör man? Springer som en skållad råtta mellan bottenvåningen och översta våningen. Man är inte speciellt kaxig när man är 7 och börjar ettan, eller 6 och börjar lekis. Jag lovar att det skär i hjärtat att lämna den ena för den andre.
Trots att plånboken inte egentligen tillåter det, så går vi regelbundet till badhuset, försöker komma iväg på bio osv. Men taggen i hjärtat kommer när jag inser att jag aldrig kommer nå upp till det som min äldsta dotter känner för sin pappa. Han finns inte där för henne, han finns inte ens där som en hjälpande hand varken ekonomiskt eller om jag skulle vara sjuk/trött/behöva barnvakt. Men i hennes ögon är han ALLT och jag är bara där i hennes liv och är jobbig. Hon är ständigt arg på mig. Aldrig ett tack...
Hon pratar om saker som hennes pappa gjort, för HAN är bäst i HEEELA världen. När det i verkligheten är saker som han gjorde för fler år sedan, då han hade någon liten känsla kvar..
Vad ska man göra för att uppnå det där?
Nu skriver jag saker jag inte alls borde skriva, men ibland känns det bara hopplöst...
Mitt i denna röra

Blev en skitmorgon, Emilia sjuk, men jag ville till jobbet för att fixa lite, så hon fick vara hos mamma en stund (mamma som förövrigt inte heller är pigg). Iväg med Isa till skolan och så till jobbet, tänkte att jag för första gången sedan förra veckan då jag började, skulle väga mig. Har ju haft på känn att inte mycket hänt...
Meeeen, tadaaaaa: -2,2 kilo på en vecka:)
Jag är nöjd! Bara 4,8 kilo kvar till delmålet!
Nu ska jag roa sur som en citron-emilia
heejhej
Det var ett jäkla gnällande

Varit på bio med flickorna, de är trötta och Emilia gnäller över huvudvärk. Vill INTE ha nå sjuka barn nu!!!!
Men nu ska jag försöka sova och glömma mitt sug efter pasta och mackor, dryyyygt
This is me

Mår lika toppen idag med. Somnade helt galet tidigt igår och sov ända till 8 imorse. UNDERBART!
Nu barnteve, frukost och så ladda för dagen. BIO:)
Har inget alls att skriva, så jag låter bli..
hejhej
HOPPA

Idag har det härjats i badhuset och vi hade hur skoj som helst! Men nu har de farit hem, jag har varit och hämtat ut två paket på posten, med klänningar och skor till mig och kläder till barnen. Nu ska det här planeras mat och så tänker jag ta ett glas vin.
Det där med maten går iallafall toppen, fortfarande inte en enda svacka och jag kämpar på. Tänker ställa mig på vågen på måndag och jag verkligen verkligen HOPPAS att nått hänt, något liiiitet iallafall som får mig att fortsätta kämpa. Jag tänker för en gång skull bevisa att jag kan avsluta något jag påbörjat, något som annars inte är min starka sida. 7 kilo är mitt mål! 17 kilo som sagt min dröm...
Knöleri

Men som tur är, så var det provtagning idag för att se om Isa kanske kanske slipper sin medicin som de påsått hon alltid kommer få äta. Hon mår bra och läkaren vi talades vid med sist, tror att värdena inte kommer bli annorlunda om vi slutar med medicinen. Så håller tummarna! :)
Dessutom har hon fått en knöl i handen, som ska smörjas och göras ren nu några dagar, så vi hoppas att vi slipper skära bort den. en vecka har vi på oss sade farbror doktorn (som förövrigt var en tjej som inte kan varit mycket äldre än mig?) Knölar är väl inget man vill ha, det kan göra en smått nervös.
Minns någon dag efter Isa föddes, vi åkte hem inte ens ett dygn efter förlossningen och fick därför göra pku och undersökning och sånt hemma, de åkte iväg och jag böt blöja på lillskrutt och fick känna en knöl på henne. PANIK! Ringa läkaren och vi fick komma direkt, men det visade sig inte vara nått farligt.
MYCKET sjukhus prat blev det nu, drygt!
Nu sova å längta efter en massa närhet. Jag vill ha Marcus här, jag vill somna på hans bröst, där jag sover så skönt. Vill att han kliar mig sådär skönt på ryggen och jag vill att han tar på mig sådär underbart. GAAAH va jag saknar honom!
Puss och gonatt
Vilddjur

Tredje dagen idag, å min kropp sade ifrån. Hahaha, låter helt galet!
Men jag håller i, fyllde paprika med linsröra, chorizo och äggröra till de. Min skakighet är borta för stunden.
Jaja, lön idag. Och jag går bara och väntar på härligt paket som kommer snart på posten. Tre par klänningar (eller det kan vara så att det var fyra), ett par stövletter, tights och så en massa grejer till barnen. Färga håret på det så kaaanske man kan känna sig lite snygg?!
Men nu så ska jag ta och få barnen i badet och sedan ska jag söööva..
Gonatt
På kanten

Men nu är jag hemma, plockat lite, slagit på en tvättmaskin, en varm dusch och nu är jag sådär lamslagande toktrött. Att jag dessutom är enormt sugen på en massa gott (blir extra mycket när jag är trött) gör det hela mycket jobbigare. Jag har sedan igår förbannat allt som har med pasta/potatis/bröd osv att göra... Jag ska INTE säga att nu börjar jag mitt nya liv och sånt tjaffs, för så väl känner jag mig själv att jag vet att jag om ett par dagar frossar precis som vanligt. MEN jag gör ett försök till att kanske förlora nått ynka kilo.
Drömmen är 17 kilo, men nöjer mig med 7 kilo. Å det slutar väl med att jag om ett par veckor gått upp istället?!
Så om jag tidigare pratat mat mycket här i bloggen, så lovar jag er att det säkert blir en hel del av det nu de här dagarna jag lyckas hålla mig. (är väl kört redan imorrn eller nått)
Så ett kokt ägg och ljummen keso till frukost, gårdagens wallenbergare med gröna bönor till lunch och kokt kött med broccoli och kokta morötter till middag. God mat, faktiskt.
Men just nu längtar jag efter rostade smörgåsar med marmelad och ost. SUCK!
Mamms hjärta papps

Tänk att något så underbart kan skapa så mycket bekymmer.
Jag är måndagssliten. Kärleken i helgen gav mersmak. Närheten, vill bara ha mer och mer och mer.
Har ätit wallenbergare, keso och gröna bönor. Tagit ett bad och tatt på morgonrocken och försöker att glömma den värsta längtan. Ser på bolibompa med tjejerna och väntar in Fångarna på fortet.
Mina trasiga skor jag gnällt om ett tag nu, gav idag upp helt. De gick av på mitten och jag fick lov att ta mig iväg för att köpa ett par nya. Suktade och klappade på fina svarta saker med höga klackar, men fick ge upp tankarna och i stället hamnade ett par tyggympaskor och två par gummistövlar till barnen i korgen.
Nu tänker jag försöka få dem i säng här och sedan blir det teve. TRÖTT!
Lycklig

Nu är jag på tok för trött för att skriva, ville bara uppdatera lite..
hej o gonatt
Det blir nog det sista inlägget nu...

Härligt härligt.
Jag orkar inte skriva mer, ska se på The Notebook!
hejhej
Det ordnar sig, det löser sig alltid...

Iallafall så blev det ett bad under tiden flickorna såg Bolibompa och sedan natta jag dem och nu ligger jag i sängen ganska nybölad efter att sett Livet på BB. Förstår inte varför jag ska plåga mig själv med dessa tårdrypande (säger man tårdrypande?) program när jag redan är på gränsen.
Kanske för att jag är galet förtjust i bebisar? Eller så gillar jag bara att gråta? Trött på mig själv blir jag iallafall.
Kvällens låt, med Sofia Karlsson. Undebar, jättevacker...
i dag är jag farlig!

Upp med sura barn, som var på sånt där humör att INGENTING var bra. Ut för att cykla iväg till skola/jobb och upptäcker att cykeln är stulen. ARG och besviken. Kunde de inte bara stjäla nån jäkla flashig mountainbike, som nån som har betalat massa pengar för kan få ut en ny på försäkringen?
Inte stjäla en totalt luspank tvåbarnsmorsas kära cykel, som jag har minnen från sedan jag var i fyraårsåldern då jag ständigt satt på pakethållaren när mormor styrde. Det är min mormors cykel, som nu jag använder, som jag nu tar mig till skola/jobb med, eller utflykar mig med mina barn med. Men neeejdå, Frida fick ta sins sötnötter till döttrar och gå i regnet istället. Humöret var på topp!
Och dessutom mens för andra gången på två veckor, med en mensvärk från helvetet, en finne mitt på näsan och sjuttioelvatusen räkningar i brevlådan när jag kommit hem efter jobbet.
Ja, va säger man?
Det är inte alltid som man tänkt sig!
Vi!
Det blir inte alltid vad man tänkt sig...

Jag drömmer om ett stort glas vin, kyckling i ugn med rotfrukter och en kall sås med en massa vitlök i. Vet inte varför jag just idag är så enormt sugen på rosévin, vet inte varför jag just idag är sugen på denna kyckling. Kanske är det för att jag vet att om en timme sitter jag och äter hemmagjord pyttipanna, gjord på rester, med ett glas mjölk till. Vardagen är inte riktigt vad man önskar ibland.
Jag drömmer om nya blommiga klänningar, drömmer om att slippa gå i trasiga skor. Att jag vill just detta, kan kanske bero på att jag under 6 månaders tid endast köpt två futtiga plagg till mig själv, 2 klänningar, vilka var på rea och inget jag kan använda till vardags för att känna mig vardagsfin, å kanske drömmer jag om ett par fina hela skor, eftersom att sist jag köpte mig något att ha på fötterna, var det ett par svarta foppatofflor. Men som sagt, vardage är inte alltid vad man önskar..
Jag drömmer om att få bo i det där huset på landet, med en hel drös ungar som alltid är snälla och glada och som springer runt och leker och busar och låter deras bullbakande mamma göra de där storkoken, låter henne göra den där hemmagjorda sylten att ha på det hemmagjorda nyttiga brödet, med sjutton olika nyttiga mjölsorter i. Drömmer sedan om att mannen i huset kommer hem, där han självklart förväntar sig en stor härlig middag, med hela sin familj, för att sedan ha en massa underbart hett sex hela kvällen, när hela barnaskaran somnat.
Kanske drömmer jag om detta eftersom jag sitter här i en trist lägenhet mitt i stan, med två barn som faktiskt inte alltid är glada och för att jag vet att den stora kärleken är sisådär en 11 mil bort och att det inte blir ett endaste snusk ikväll, om det nu inte ska tas fram nå leksaker...
Men som sagt, återigen, vardagen är inte alltid som man tänkt sig.
Så, hit med en flaska vin och min syster så kan jag få glömma vardagen för en stund. TACK!
Älska livet!!

4 dagar kvar innan jag får fara mot Mockfjärd och Marcus. Ser fram emot det jättemycket!
Men nu ska jag packa cykelkorgen och ta oss mot skola/jobb.
Å en annan sak, med nästan 120 unika beökare igår, å ändå så FUTTIGT med kommentarer. Snälla kommentera, det blir så mycket roligare då att få veta vilka ni är som läser. Snääääälla! Tipsa om er egen blogg, lämna ett gott recept, berätta vad det är ni vill läsa om, eller skriv bara ett hej. Det går ju faktiskt att vara anonym om man är blyg:)
Puss på er
så va tycker ni???

Vill veta va ni tycker!?
Men ska vänta med att skriva mer, har för tillfället inte annat än mat och snusk i huvudet. Skulle bara bli konstigt om jag skrev om va jag tänkte. Nu ska jag äta stuvade morötter och drömma om naken Marcus, yummy!
Pöss
hmm, kanske

Ingen som har ett bra förslag, den som kommer på nått smart, ska få sig en överraskning;P
Nu har iallafall flickorna badat och jag har flätat deras hår, det är en stor dag för Isa imorgon, som ska ha sin första dag i Markusskolan. Tror nästan att hon är lite nervös, sötfian:)
Dessutom tror jag att även Emilia är nervös över att få lillasyster i samma byggnad. De börjar bli stora, mina flickor!
Ska ta mig en dusch nu och sedan blir det sängen tidigt som vanligt. Har inget vettigt alls att skriva, så gonatt
Å så lite musik

Hade inte haft något emot att sjunga som de här.
hjärtegull

Frukost avklarad och nu ta med svampkorgen ut i skogen för att leta kantareller och taggisar.
En HÄRLIG söndag!
en helt ok dag!

Väl i badhuset var det lite folk och vi hade riktigt roligt med massa bus, å Emilia har blivit superduktig på att simma, härligt:)
Efter badhuset blev det cykeltur till Döda fallen och nu har vi bara slöat. Ätit gratäng med broccoli och brysselkål, sett teve och nu ligger jag här i sängen och kommer med all säkerhet att somna närsomhelst.
En bra lördag!!!
Gonatt
Om jag hade pengar

Men rostmacka med marmelad får fungera för stunden...
Lördag, vad ska man hitta på idag??
Nästan VAD SOM HELST

Hade tänk bjuda på en bild, men det har inte ett endaste intressant hemma här och vi alla tre är rätt sunkiga, så jag låter er slippa.
Istället bjuder jag på den låt som gått på repeat här hemma, som vi sjungit till högt. I love it!
små lätta moln...

Så var bara att cykla ner till jobb, med nybakad rulltårta och kakor för att sedan ta oss hem igen. Suck...
Hon är sådär på gränsen till att inte orka, men fortfarande tjatig. Allt är ju så tråååååkigt tycker hon.
Inatt har jag iallafall drömt mardrömmar igen. Om avslitna armar, blod... Minns en period för ett par år sedan när jag ständigt drömde om blod, konstigt det där. Måste googla vad det betyder. Jobbigt att vakna och vara livrädd:(
Nu ska jag försöka få med mig Emilia för att panta flaskor och handla lite. långt kvar till barnbidraget, får nog leva på lite luft och vatten sista veckan. Funkar säkert bra..
Men för att få riktig fredagskänsla, så bjuder jag på en låt. Fibes oh fibes, underbart jäkla snygg karl! Får mig att minnas en helg i stockholm, en helt fantastisk helg! Med höga klackar, skumpa, café opera, dans, mer skumpa och konsert med Veronica Maggio och fantastiska Fibes oh fibes. Aaaah, så härligt!
Ge mig lite ro

Skrev ett inlägg om hur jag lärt mig andas, hur jag äntligen börjar ta in allt det positiva, börjar kunna förstå. Men ibland faller man, ibland blir jag som supersnälla silversara, förvandlas till något av ett monster, en riktig jävla häxa! Men idag tar jag nya tag. Barnen är så pass pigga att de börjar tjata om att allt är så TRÅKIGT! Så imorrn tänker jag jobba!
Men vad är det enda, förutom kärlek, som kan få mig på bättre humör? Jo, MUSIK!
Jag vet att Robyn spelas precis överallt, hela tiden. Men jag kan inte rå för det, denna låt fullkomligt älskar jag, mer och mer för var dag som går...
this is me...


Mörkt sovrum, med allt för många tankar och stort hopp om att få sova inatt...
Gnällig

Å vaknade med en mensvärk från helvetet, fast utan mens?! (inte så intressant, jag vet) så pass ont har jag att jag knappt kunnat stå, utan fick lov att lägga mig och sova en stund. Jag blir trött när jag har ont, har alltid varit så. Och idag har jag jäätteont!
Barnen är iallafall piggare idag, å jag vill verkligen gå och jobba imorgon. Tiden går hundra gånger fortare när jag jobbar. Men kan inte skicka iväg barn till dagis/fritis så länge de är så pass hängiga att de vaknar massa gånger per natt. Så håll tummarna för mig inatt nu!
Nu ska jag fortsätta se på Nicke Nyfiken och ligga under filten och knapra värktabletter och torka snoriga barnnäsor. Livet är bra spännande ibland...
Falla fritt

Jaja, till saken hör att jag sista månaderna blivit bättre på att tygla mig. Jag vet innerst inne att när jag vaknar morgonen efter min helsvarta kväll, så känns mitt jätteproblem ganska litet. Mycket på grund av att jag nog äntligen börjar tro på att jag faktiskt är älskad, att jag trots knägående ibland, har det rätt bra.
Kvällar då jag saknar Marcus som allra mest, bli mitt humör lidande. Å det är nu sista tiden som jag börjat andas och tänka på alla de fina ord han säger till mig när vi ses. Han säger att det ska vara han och jag jämt, vi ska bli möta ålderdomen tillsammans, något som börjat kännas självklart. Å precis sånna ord, har jag äntligen börjat ta in, börjat suga åt mig dem, trots att jag faktiskt hört dem under ganska lång tid. Det är nu som allt kommer ifatt.
Bilden som jag lägger ut nu, är från den tiden då jag inte alls var säker. Känslorna satt nästan utanpå mig, jag visste inte var jag skulle ta vägen. Jag visste inget alls om vad han kände, vad han ville, vad som skulle hända. Det enda jag visste var att jag var helt galet förälskad och att jag inte ville något annat än att vara honom nära. Vi satt i stugan, berusade och var varandra nära hela tiden. Men för att vakna dagen efter och inte veta ett skvatt.
Ganska exakt en månad senare, sade han att han älskar mig. En månad senare blev det han och jag. Början på det där stora. Början på all denna jäkla lycka.
Jag är förbannat sentimental igen... En massa jäkla tårar, bara för att jag är så lycklig! Vad händer??
Dagar som dessa...

Jag vill så mycket, men gör så lite
Härlig blandning?!

Trodde att jag efter min och Marcus "det enda vi gjort är att ätit massa god mat-sememster" gått upp typ 100 kilo, så liiite glad blev jag iallafall när det visade sig att jag inte ens gått upp ett fjuttigt kilo. Skööönt! Nu är det "bara" 15 kilo som ska bort, hur nu det ska gå till??
Jag behöver tips från nån som kan det där. Enda gången jag lyckats tappa vikt är när jag mår apdåligt, å det gör jag ju knappast nu:)
Jag ÄLSKAR mat! Som ni kanske märkt:)
Nu ska jag fylla på kaffekoppen och äta några kräftstjärtar till, sedan ska jag nog ringa lilla farmor och fråga om hon har nån god kaka att bjuda på. Bra start på min planerade viktnedgång?!
Pöss
Det var inte riktigt såhär jag tänkt dagen

Är det inte typiskt TISDAG??! Suck!
Såhär pigga är mina donnor idag:


Nu ska jag KRAMAS!

Har jobbat långpass idag och nu börjar tröttheten krypa på mig, å jag tänker snart krypa ner och kramas med mina små sötnötter. Det okända börjar ju ikväll, så då ligger jag bänkad...
Är för trött för att skriva, orka, tänka.
Gonatt
jag är en jobbig sak ibland

Nu ska jag iallafall jobba, och sedan så tänker jag skynda mig hem, för då är han här och väntar. Ska krama honom hela kvällen och hela natten. Ska bli hur härligt som helst.
Men nu väcka vilddjuren.
Gomorron på er!
å så var det så

Barnen är packade (alltså väskan), vi har badat tillsammans och jag blev skrubbad på ryggen och de nästan slogs om att tvätta mitt hår. Passade på att göra en ansiktsmask, då mitt ansikte helt plötsligt börjar få tillbaka tonårsfinnar, som jag inte är speciellt sugen på alls... Nu leker barnen en såååååå rolig lek att det bara inte gååååår att lägga sig än, å jag sitter i min rosa morgonrock och längtar efter att få krypa ner i sängen, jobbigt att jobba och komma hem och va fånigt sentimental, det tär på krafterna:)
Gonatt från mig och min yngsta sötnöt!
tack vare Elin

är det åldern tro?

Å hur fånigt är det inte att sitta en kväll och se youtube-klipp på helt okända människor som gifter sig, bara för att få hämta toapapper och torka tårdränkta kinder. Bebisar, romantik, kärlek, lycka, får mina ögon att tåras,,, Å det blir bara värre, jag lovar... Hur ska detta sluta?
Nu alldeles nyss läste jag fina, underbara Linas blogg. Å självklart så blev det till att gråta en skvätt. Hon är så värd denna lycka, är fruktansvärt lycklig över att hon har det som hon har det (å nu menar jag ju självklart inte att jag är lycklig över att hon kräks konstant och mår som en apa). Vackra Lina och Carl kommer att bli de bästa föräldrarna, jag vet det i hela kroppen! Linas blogg tycker jag ni ska läsa: piratdrottningen.blogg.se
Suck va jag blir trött på att känna mig så jäkla fånig ibland.
jeje, har nyss kommit från jobbet iallafall. Dagarna går i rasande fart och nu ska jag slå på hög musik och plocka undan lite, innan vi ska mumsa i stekt fisk och gräddfilsås.
Imorgon far mina barn till sin farmor för några dagar och jag får hit kärleken. Ååå va jag ska mysa en massa. I helgen blir det nog att fara till stugan och bara vara. Längtar...
heejhej
Jag skulle nog kunna blogga hela kvällen

Jagh har hittat så jäkla rätt. Det är INTE likt mig att på en fest sitta och fälla tårar, för att jag blir så känslosam när jag pratar om all denna kärlek som jag får, som jag ger, som jag har. Grät en skvätt både fredag och lördag, men sådana där fåniga "fy fan va jag är äckelpäckel-helt-jäkla-underbart-KÄÄR-tårar"
Jag kan inte ens sätta ord på det...
Kärlek är så UNDERBART!
Bolibompa och några kort

Vi tog oss ut i skogen efter jobbet idag, med fika och stövlar hade jag tänkt hitta varenda liten svamp som gömde sig bakom stock och sten. Men svamparna och mina barn hade andra planer. Å dessutom är min högra stövel konstig, så foten domnar bort. Så det blev att fara hem istället, å det enda jag kommer göra mer ikväll är att lägga mig och se teve. Ska se på alla dessa rika Hollywood-donnor och drömma mig bort, långt bort från mygg, svampfattiga skogar och konstiga högerstövlar. Jepp:)
Å så ska jag vara så ego att jag ska lägga ut kort på mig själv, från i lördags, när jag bär klänningen som gett mig huvudbry i en veckas tid nästan. Kunde verkligen inte bestämma mig för om jag gillade den eller inte, färgen var inte alls jag och de enda som jag hade som råd var barnen och Marcus, som tyckte att jag passade bra i den. Vågade mig inte på att bestämma mig för om jag skulle ha den på festen förens jag fick Elins godkännande, hon brukar vara ganska ärlig (eller så var hon bara jäkligt trött på mitt tjat??!)
Så, här är den iallafall. Mitt REA-fynd:) Å dessutom är jag sminkad, å utan foppatofflor. Händer ju inte allt för ofta nu för tiden. Men lovat mig själv att det ska bli ändring på det!
Jag ska kanske försöka att bli lite snygg? Fast låter skönare att fortsätta i mysbyxträsket..
Hej på er!
ordningen återställd

Jag har under den senaste veckan lovat mig själv att bli ett bättre jag nu när vardagen är åter. Jag vill vara en mamma som har full koll, som har pli på sina barn och som lägger fram kläder på kvällen, för att slippa tjaffs och bråk på morgonen.
Jag kommer inte att lyckas.
Jag kommer att som vanligt springa runt som en förvirrad höna varje morgon, kommer få lov att springa upp till lägenhetn både en och två gånger innan jag kommer iväg till dagis/skola/jobb, bara för att komma på att jag glömt glasögonen, matlådan eller telefonen.
Men, det är väl så det kanske ska vara?
Gonatt!
heej vardag

Men efter alldeles för lite sömn inatt så är jag nu sådär äckeltrött, men bara att bita ihop och ta oss till dagis och jobb.
Hej vardag!