Ännu en BRA julafton... Alla här hemma är nöjda och glada och det känns hur bra som helst. Vi har kommit hem, efter att sjungit en massa på barnens nya singstar, vi är proppmätta och jag har krypit i morgonrocken och ska strax lägga mig och läsa för de små.
Känner på mig att det kommer bli ett bra slut på året, känner verkligen det massor! Eftersom att året började så bra med att jag träffade Marcus i januari, så kan det ju inte bli sämre nu i december, när vi fortfarande ses? Och jag har en massa massa massa känslor...
Haha, är känslosam ikväll. Kanske beror på vinet jag druckigt, men just nu skulle jag kunna börja gråta på grund av att jag har så förbannat många känslor i kroppen. Fånigt?! JÄTTE! Men så är det! Är man kär, så är man! Han får mig att må bra:)

Men nu ska jag mysa de sista timmarna med mina älsklingar innan de far iväg imorgon för att fira jul med sin pappa.

Tack underbara mamma, pappa och Elin för en lika bra jul som vanligt!

Puss på er allihop!

Ansiktsmask för att lindra mitt ansikte, som bara blir värre. VAD ska jag göra? Googlade för tips och fann att det är VANLIGT att man får problem med hyn när man äter den sortens minipiller jag har (kanske är vanligt för alla sorters minipiller?!). Tänk att det alltid ska va NÅTT som är negativt. Mår ju toppen av dem annars, slipper ha ont och humöret är myyyyyycket bättre än innan. Men ska man behöva se ut som en prickig korv i ansiktet istället?! Kanske skulle ta spiral igen, få tillbaka pms-humöret och mensvärken men slippa finnar?
Vad skulle ni välja??!

Jaja, nog skrivet om sånt. Det är VINTER, å det är mysigt! Tänder ljus och längtar till jul.

Bjuder på några kort på 3 av dem jag tycker om massa:)









Nu blir det sängen, trött!
Gonatt:)

Jag vet så väl att det känns extra hårt dessa veckor, då jag är alldeles ensam här hemma. Inte några vilda töser som springer runt och härjar, kommer hem efter jobbet till en alldeles tom och tyst lägenhet. Jag vet så väl att jag dessa kvällar längtar långt bort, men sista tiden börjar bli outhärdlig. Jag vill inte längre vara här!! Ska man verkligen behöva vara ifrån nån man älskar så här mycket?? Det tär.. Sista tiden har det bara blivit mer och mer jobbigt. Jag vill inget hellre än att vara Honom nära!! När jag är med honom mår jag ju så jäkla bra! GAH!

Istället för att längta och hoppas att det inte dröjer allt för lång tid tills vi ses igen, så ska jag ta mig ett varmt bad och krypa i myskläder, tända ljus och lyssna på musik. Är nöjd över att nästan helt vara klar med julklapparna och kollar på nätet efter halsband. Något litet, på tunn kedja... Som typ mitt tunisien-halsband (mammmaaaaa, hoppas du fattar va jag menar, att jag vill ha det i julklapp!!!!!)

Min hy som dessutom varit hur bra som helst sedan några månader tillbaka, har gjort sig påmind återigen. Varför? Inte ätit mycket fel mat och inte druckit allt för mycket alkohol, men ändå ser jag ut som en hormonproppad fjortonåring. Hur skoj som helst! NÄ!


Snälla någon, ta mig härifrån!!!!

Morgonens låt en sista gång, till kaffekoppen och rostmackan och mascaraborsten!

Pöss

Ibland behövs det inte mycket för att kunna ta sig upp igen. Ikväll behövdes bara att någon skrattade åt min fånighet, så känns allt lite bättre. Marcus får mig att må bra, är riktigt glad att jag har honom.

Pepparkaksbak har vi klarat idag iallafall, har dåligt samvete över att jag varit en supertråkig mamma i helgen. Humöret uselt och dessutom så fruktansvärt trött och slut i kroppen. Måste ta och göra något åt höfter och svank innan det driver mig till vansinne.

Bjuder på två kort från vårt pepparkaksbak, på mina kärlekar.