Jag har gjort ett medvetet val att lägga lchf åt sidan över jul. Inte bara lchf, utan hela mitt vikt-tänk ska läggas åt sidan. Jag ska njuta av julen, av maten utan att ha ständigt dåligt samvete. Jag har gömt undan vågen och tänker inte väga mig på länge. Nog inte fören nästa år.

Annandagen tänker jag ta tag i allt som har med kropp att göra, men just nu så, nej...
Ganska skönt att slippa kolla innehållsförteckning på allt och hålla sig borta från vissa saker man älskar.
Men jag kan inte låta bli att oroa mig över att gå upp mina kilon jag gått ner (vilket nog är omöjligt att gå upp nästan 10 kilo på 1 vecka, då ska jag äta duktigt) dessutom märks det på magen direkt, uppblåst och jävlig:/

Men det är jul!
Jag har idag gått i pyamas hela dagen, gjort fiskpate, Mozartkulor, snickerskakor, 2 olika nougat-godisar och dessutom gjorde jag knäck och köttbullar igår.
Hann dessutom med att koka fläskkottletter med gräddsås och storstäda och rensa Ingos rum. 2 sopsäckar bort med leksaker, gjort plats för det som säkert kommer fyllas på till jul.
Dessutom gjorde vi ett försök att få honom att somna på sitt rum, det gick bra!! Han sov där till nyss, så länge blev det ju inte. Men gör ett nytt försök imorgon igen. Vore ju rätt skönt om jag fick sova på Marcus bröst snart igen...

Men nu ska jag sova, imorgon är det dagen före dopparedagen. Sååå mysigt!

Kram

Avbryt aldrig en lchf-period med ett par bullar. Magknip och uppblåst som en ballong, skulle nästan kunna gå och kräkas lite! Men det ska jag inte:)

Har alltså bakat idag, med mamma. Saffransbullar med riven mandelmassa i. Det är bland det godaste fikabröd jag vet, jag ÄLSKAR saffran! Så det gick inte att inte smaka.

Sedan gjorde jag kyckling i ugn med babyspenat, vitlök och gräddce. Tog ett glas vin till maten, men det var inte ens speciellt gott:/ var väl för mätt efter bullarna...

Ingo och Hillevi lade sig vid klockan 6, Emilia och Isa har nyss kommit i säng efter lite krångel. Å jag, ja lade mig nu. Jättetrött!

Tvärslut på kommentarer? Inte ett enda litet hej? Jag hade nästan 100 läsare igår, men INTE EN ENDA kommentar?! Skandal! Tråkigt!

Har haft sån fruktansvärd magont idag, bara jag satt ner foten för hårt i golvet har det huggit i hela tjejmagen. Fick ta värktabletter och bädda ner mig en stund, men barnen tyckte det var konstigt tror jag och mest bara hoppade på mig...

Nu är det iallafall dags för ett varmt bad och sedan morgonrock och slöa. Orkar inget annat idag, tar tag i liv och hus imorgon.

Natt!

Liten bild på resultat!

Blir inte mycket bloggande. Det städas, grejas, planeras. Tiden har inte funnits:)
Allt knatar på som vanligt. Jag är benhård med maten igen, vikten går sakta sakta saaaakta nedåt. Men jag mår bra och min "viktnoja" har lagt sig. Jag har mål, men får ta den tid d tar!

Inne på slutspurten på föräldraledigheten också. 3 veckor kvar innan inskolning på dagis, 4 veckor kvar till jag börjar studera till undersköterska.
Ett nytt steg, i rätt riktning hoppas jag:)

Jag har lagt mig, trött trött trött. Marcus sitter uppe och ser på teve och barnen sover.
Varit en fin dag, promenad med pulkor på förmiddagen, tur till Borlänge och köpte fler ljusslingor att ha ute och sedan lagade vi god mat. Gjorde egna hamburgare, blev sååå goda. Jag är äntligen inne i ett bra flyt med maten, men har många kilon kvar

Snön vräker ner, sovit dåligt pga blåsten och känner mig seg.
Klädde oss för att gå ut och skotta, men väl ute blev Ingo jätterädd och ville in igen. Och Hillevi blev jätteledsen när vi kom in, aldrig är de nån som är nöjd:/

Idag ska jag köra på med maten. Inte vägt mig och förbjudit mig att göra det, känner mig tillräckligt nere redan.

Hoppas på att de små vill sova strax, för jag känner att jag skulle behöva blunda jag med en stund..

Är riktigt ledsen ikväll. Sprungit som en skållad råtta hela eftermiddagen och kvällen, har inte hunnit sitta en gång och när äntligen de stora flickorna kommit i säng, så vaknade Ingo och skrek (måste drömt något)
Han somnade om i mitt knä, men Marcus har under tiden hunnit somna.

Jag saknar honom så sjukt mycket. Jag saknar OSS så mycket.
Vi kunde inte gå förbi varandra tidigare utan att ta på varandra, kärleksförklaringar som fick hela jorden att snurra.
Nu sista veckorna har vi knappt pratat med varandra. Har vi pratat så har vi tjafsat. Inte stora bråk, vanligt vardagstjafs, men det tär.

Vi är så inne i vardagen att vi totalt glömt varandra.

Inne i en galet trist bubbla, där jag knappt minns hur det var att pussas med honom.

Hur hittar man ur en sån bubbla? Bara blundar och hoppas på att vi en dag vaknar och återupptäcker varandra?

Saknar honom så mycket, fast han bara ligger här en meter bort,.

Tre dagars fuskande, tre dagar med sött och onyttigheter. Blir så jäkla matt på mig själv! När jag verkligen ser resultat, då börjar jag paja det?!

Imorgon nya tag! Fokusera!

Visar en bild, lortig spegel osv, men jag är med. 1:a bilden från första augusti, 2:a från idag. Nio kilos skillnad

https://cdn1.cdnme.se/381643/7-3/pic_529dbfaf9606ee772da867d3.jpg">https://cdn3.cdnme.se/381643/7-3/pic_529dbfaf9606ee772da867d3.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/381643/7-3/pic_529dbfb99606ee764083215e.jpg" class="image">

Visar en bild, lortig spegel osv, men jag är med. 1:a bilden från första augusti, 2:a från idag. Nio kilos skillnad

Va svårt det är idag, att inte tänka på fel mat. Efter bara EN dag med förbjuden frukt, vill hjärnan bara ha mer mer mer.

Men försöker ignorera och fokusera. Varit ute och gått, tagit massa kokosolja, druckit massa vatten. Till kvällen fisk och blomkålsmos.
Har svällt redan, vågen stod på alldeles för mycket och jag har FÖRBJUDIT mig själv att väga mig mer denna vecka nu. Jag MÅSTE sluta väga mig, speciellt nu när det är tufft.
Vågen gör mig bara mer ofokuserad, speciellt nu när jag samlat massa vätska i kroppen efter kolhydratsfrossan igår.

Vill att jag ska bli glad nästa gång jag väger mig, därför ska jag vänta så länge som möjligt.

Jag vaknade imorse, med en konstig känsla i kroppen. Jag ville skrika, gråta och bara sova.
Var meningen att vi skulle åka och handla i Borlänge, men jag skrev lista och skickade iväg Marcus och tre av barnen själva. Jag klarade helt enkelt inte av det.
Jag satt i soffan och kände "JAG ORKAR INTE!!!!" , grät en skvätt och sedan gick jag till skafferiet. Där tog jag en kexchoklad, tröck i mig en halv chipspåse och drack must.
En så sjukt skön känsla!
Några minuter efter fick jag min mens. Förmodligen därför jag ville slå någon.

Efter mitt "misstag" ringde jag Marcus och bad honom köpa hem Macdonalds. Å på 10-årskalaset tröck jag i mig chokladpudding och grädde.

Nu har jag ätit klart så det räcker för ett par månader.
Imorgon kör jag stenhårt igen!