Under 1,5 veckas tid har jag drömt nästan varje natt om sjukhus. Det har aldrig varit jag som varit sjuk, utan folk i min närhet. Och trots att det varit så allvarligt att de var döende, så har inte drömmarna varit varken otäcka eller jobbiga..
Jag tycker det är drygt att drömma, då sover jag så oroligt!

Nu ammas det, jag är lite trött.. Marcus går upp om 2 timmar och jag ska försöka sova lite längre, innan det är dags att fixa frukostbricka och sjunga för Emilia:)
Sista dagen för dem imorgon på lovet, sedan är det vardag igen..

Men nu bökar Hillevi, ska försöka få henne att somna om..Gonatt :)