Svårt att prata med någon som inte klarar att lyssna, svårt att förklara för någon som inte ens vill försöka att förstå.
Försöker komma på hur jag ska lyckas få ihop allt, saker som man skjutit på framtiden men som till sist kommer ifatt oss. "vi tar det när det är tid för det" nu är tiden inne, och det är ju redan försent...

Jag svamlar, som vanligt.
Efter min gråtkonsert igår och jag lyckats få flickor i säng, så satte jag mig i soffan med ingo i knät, sedan vet jag inget mer. Blev inte ens nattning, vi tvärdog i soffan. Vaknade till när Marcus lyfte in Ingo i sovrummet och jag gick raka vägen in och somnade på Marcus bröst, för att sedan ha sömnlös natt..