Denna vecka säger jag upp min lägenhet. Svindlande, bubblande, underbar, skrämmande känsla! Det är ju här som jag rotat mig efter flytt från hus och man för över 4 år sedan. Å nu ta steget och lämna kommunen, ta med mig döttrarna och börja om på nytt. Början på något vad jag känner kommer bli helt fantastiskt!

Jag kan med hela mitt hjärta säga att jag träffat han med stort H. Allt det jag alltid önskat, precis det har jag fått. Å jag är så förbannat lycklig över det. Jag har de två mest underbara döttrar och en underbar karl, vad mer kan jag begära?
Förbannar mig själv för att jag ibland gnäller, när jag ibland är sur. Men ni vet om va, att jag är lycklig? Att jag är tacksam...

Måndagens jobb är avklarat, laxen är i ugnen, barnen i soffan. Isa är jätteförkyld så jag håller alla tummar och tår jag har att hon inte blir värre. Det ska ju bli vår nu, sol, friska barn. pigg mamma!

Jag verkligen känner hur jag travar in i framtiden. Stora härliga kliv, rakt in i det som kommer bli helt jäkla fantastiskt!

Ett riktigt halleluja-moment har jag här!


AMEN!