Tänk att man kan bli så tankad på energi av en helg med sol och massa kärlek. Jag mår sjukt bra, alltså oförskämt bra. Är tacksam för allt igen, för jag vet hur snabbt det kan vända.
Öm i skinnet efter solen, men det gör inget när allt annat mår bra. Jag älskar honom så det nästan värker i hjärtat. Varenda liten gnutta av honom. Jag älskar hur han stryker över mitt hår när vi ser på teve, hur vi ligger flätade med benen när vi ska sova, hur han väcker mig på natten och pussar på mig, jag älskar honom så fruktansvärt mycket. Han gör mig vimmelkantig av lycka. Jag vet att vi tar allt i fel ordning, det är inte riktigt rätt att bli gravid INNAN man ens flyttat ihop, men som sagt så blir inte allt som man planerar ibland.
Jag tror det här kommer bli något fantastiskt!

Å dessutom har jag två fantastiska flickor, som ligger nerkurade i sängen redan, trötta och nybadade och doftar mumma. Tänk att jag lyckats få sådana underbara varelser. Mina hjärtan <3

Sitter här och har något av ett lyckorus. Sådär tacksam att jag är gråtfärdig. Två döttrar som är de finaste, underbaraste, en karl som fått mitt hjärta att svämma över och en liten i magen som är bakad av kärlek.

Vecka 27 nu, tiden går i rasande fart. Tycker det känns som det var igår när jag stod inne på toan med en positivt graviditetstest i handen och storgrät. Grät inte alls av lycka, utan jag var chockad och rädd. Men det förvandlades till något helt fantastiskt...

Vad har jag gjort för att förtjäna all denna lycka?!

Puss på er