Jag vill inte vara negativ, jag avskyr själv folk som är ständigt negativa, men ibland blir det bara så. Förlåt hörrni, ni som följer mig här får helt enkelt stå ut med all denna gråa trista smet. Ni i min närhet här hemma får också stå ut, förlååt!! Jag ska snart bli mig själv igen, jag lovar! Jag ska iallafall göra ett försök...
Jag är ingen rolig vän, mamma, flickvän eller nått just nu. Jag är bara en stor..smet? Kletig, dryg smet..
Men jag mår helt enkelt inte bra.

Timmar har spenderats i sängen, dragit täcket över huvudet och försökt drömt mig långt borta. Gick sådär.
Men nu när flickorna kom hem från skolan, drack vi glögg, åt pölsa och jag fick tänka på annat. Glömma mig själv en stund. Skönt! Men snart är det mörkt och tyst här igen, när de små sover. Å jag har all tid i världen att tänka. Jag avskyr kvällar just nu!

Det som just nu skulle dämpa en aning, är närhet från Marcus. Jag ska krama honom varenda minut i helgen, ta vara på allt jag kan. Min kärlek, min underbara underbara karl.

Men som sagt, förlåt till er alla...