När man ska må som allra bäst, när allt liksom bara flyter på, hur kommer det sig då att man bara känner sig trasig? Och riktigt ensam, trots att jag inte alls är det. Hur kommer det sig? Tröttheten som gör det?

Emilia är iväg på sitt första disco, i skolans matsal. Lillskrutt börjar bli stor! Isabelle sitter och leker dagis med alla sina nallar här bakom soffan. Och deras mamma sitter i mjukisar och känner sig patetisk. Jag vill verkligen inte vara såhär, jag vill vara glad och känna mig på topp. Men istället kämpar jag med att inte gråta. Och DET är patetiskt om något.


Jag har en massa saker jag skulle behöva prata om, berätta, få ur mig, men orden finns inte riktigt...

FY FAN