Jag har sovit tung drömlös sömn inatt. Vaknar och känner mig utvilad, stark och hoppfull. Jag måste börja tro på att ensam är stark, att bra kvinna reder sig själv. Jag tar en dag i taget, små steg frammåt och nått steg bakåt ibland.
Nynnar till Laleh, provar skor och ska strax klä barn och lämna dem på dagis..
Det är måndag, lön, sol och jag känner mig ensam, men förbannat jäkla stark!
Happy day, eller nått...