Idag är min första officiella dag på semestern. Det firar jag med att sitta här klockan 04,53
Blev igår återigen påmind om att jag är mycket mindre i denna värld än jag ibland kan ana. När självförtroendet är riktigt långt nere hörrni, ta och gå och bli kär, gå och bli kär i någon som inte alls vill ha dig, så lovar jag att självförtroendet sjunker en aning till. Helt enkelt underbart!

Det är nu jag tillochmed överväger att låta den mest efterhängsna personen få som han vill, bara för att jag ska lyckas få en gnutta bekräftelse.

Hur ska jag göra för att lyckas glömma? En rejäl fylla med galna saker som hör till, passar sig inte en måndag. Shoppa bort det onda i hjärtat, passar sig inte heller, eftersom att plånboken är tom.
Jag får helt enkelt bita ihop, gråta en skvätt och inse att det blir inte bättre än såhär.
Tanken av att aldrig mer få röra vid honom, gör mig illamående.