jag skulle bara vilja ta mina barn och försvinna från det här...  jag är trött på bråk och falskhet! Är trött på att det hela tiden är barnen som får ut för allt! De behöver lugn och ro... 
Vi har iallafall ätit pasta carbonara ikväll, plockat lite hemma och jag har gått runt och längtat efter snusk hela kvällen... Isabelle sover och emilia sitter på sitt rum och klipper och klistrar, ska nog strax bada lite med henne, å sedan kramas i soffan...
Jag älskar mina barn så jäkla mycket, så svårt att förklara hur orolig jag är...  Jag skulle kunna skriva så mycket, men ska inte det...  det kan bli så fel, men jag hoppas verkligen att allt löser sig... skulle just nu bara vilja skaffa mig ett hus nånstans, långt bort från nån granne, där man kan ha dörren öppen på sommaren och ha barnen lekande ute på gården...  Jag skulle vilja ha en karl som jag kan ha roligt med, nån som får mig att skratta och må bra, nån som kramar mig när jag är ledsen och som ger mig massa sex när jag behöver det.... Men det verkar helt ärligt bara finnas karlar som gör mig ledsen, måste vara nå fel på mig????!!!  Alla andra verkar ju ha så bra karlar? Alla andra är sådär äckligt kära, kramas och pussas, myser i soffan...  Jag längtar efter sex, men längtar ännu mer efter kärlek... Låter ganska patetiskt! eller hur?? för vem fan vill ha en trist jäkla tvåbarnsmamma????  Börjar tappa hoppet....