Jag har en massa saker jag skulle vilja skriva, men kan inte...  Har legat i sängen sedan jag kom hem från skogen, hittade en massa svamp.. Och idag kändes det som om jag hade kunnat vara ute hur länge som helst, jag rensar huvudet totalt när jag är ute i skogen. Men så fort jag kom hem så känner jag mig bara ensam. Saknar mina barn så det nästan värker i kroppen. Fick äntligen tag på dem på eftermiddagen idag och Emilia började gråta bara jag hann säga hej. Hon längtar så mycket att hon gråter, ska man behöva göra det? Barnens pappa påstår att det är bäst om jag inte ringer, eftersom att Emilia bara längtar ännu mer och oftast blir jätteledsen. Men att få prata med dem minst en gång om dagen, bara måste jag få göra...
I torsdags var jag och Emilia själva hemma ju, eftersom att Isa sov hos mormor och morfar. Emilia stängde in sig på sitt rum och skulle göra en överaskning. När jag sedan fick komma in hade hon dukat upp med sin plastservis och lagt den här lappen vid min tallrik... Hon bjöd på plankstek (fast hon missade ett N) söt är va hon är!!!