Jag tycker att folk ska tänka efter innan de säger saker. För de har inte en aning om vad som hänt minuterna eller timmarna innan. Jag har mycket att tänka på, jag inte med hur allt ser ut och jag är inte riktigt vän med mig själv eller med hur jag lever. Det är mycket med precis allt nu. Att jag haft jobbigt med mitt humör kanske stör ganska många, men jag tycker själv att jag är ganska duktig på att hålla det för mig själv. Men ibland går det inte.
Bloggen har blivit lite av ett gnällplank, men jag måste, annars vet jag inte vad som skulle hända. Psyk nästa kanske?
Går och mår dåligt över en massa saker. Mitt hem som förfaller, mina barn som spenderar allt för många timmar från sin mamma, mina föräldrar som ställer upp så mycket att jag får dåligt samvete. Jag håller på att bubbla över, men ingen verkar fatta vad jag menar.

Jag känner mig arg, ledsen, glad på samma gång.

Förvirrande känsla

men, man ska väl inte gnälla? ;)