Haft en sömnlös natt, trots att jag haft M i sängen bredvid mig. Det gick bara inte att sova, men imorse när klockan ringde, då hade jag kunnat sova hur mycket som helst. Jag har inte så mycket emot måndagar, å denna helg har varit toppen, så behöver bara tänka tillbaka på den så känns allt bara bra.
Men efter 4 nätter med Honom (han med stort H!!) så kommer jag känna mig minst i hela världen ikväll igen. Jag är förvånad över att jag kan känna såhär, hur man kan vilja vara nära en människa så pass mycket. Å det är när jag känner så pass mycket, som jag ibland blir rädd. Tänk om han skulle lämna mig nu, nu när jag känner såhär mycket? Det är sånna tankar som får mig till sömnlösa nätter...
Han får mig att må bäst i hela världen! Men är det min tur att få känna såhär nu? Jag hoppas...
Jag anar kärlek, en massa kärlek!