kommer på mig själv med att backa...  liksom bli lite försiktig desto mer jag känner...  Jag är livrädd för vad som kommer hända, jag känner i hela kroppen att jag kommer bli sviken... Har ju alltid, varje gång jag verkligen känt något, blivit sviken,, så varför skulle det inte bli samma sak denna gång??  Han är för tillfället helt underbar, men sånt ändras ju...??  Jag kan bara inte gå och falla för honom än (men det känns som om det kanske är försent), inte än! Jag ska bara ta det som det kommer...  Men är mest rädd för att jag ska falla för honom mer och mer,,,  och sedan när han väl flyttar hem igen så står jag där helt tokkär och då bestämmer han sig för att det finns så många andra...?? Bara det att han inte är äldre än mig är ovant, å kanske rätt bra...  Å att han sedan är så förbannat snygg gör ju inte saken bättre...  Jag var fundersam igår kväll och berättade det för honom,  å han lugnade mig...  Nu vill jag bara att han ska komma hit, så vi får umgås ordentligt, så vi får se hur det känns då...

Nu dusch och frukost!